thoughts
2012-09-02 18:09:00
feelings
Jag vet inte vad det är. En sån här konstig känsla igen. Ensamhet känns det som.
Jag är inte ensam egentligen, jag vet att jag har många vänner och en familj.
Men jag vet en tjej, en tjej som har allt. Hon har en kille som gör allt för henne. Hon har en jättefin kropp. Hennes hår skulle man kunna döda för. Hon har många vänner som älskar henne mer än vad hon tror. Om jag fick önska mig one thing, då skulle jag önska mig att jag såg ut som henne, precis som henne. Ingen är perfekt men hon är så himla nära !
Jag har aldrig haft ett förhållande. Inte någonting som räknas. Jag vill ha ett men sumpar alltid mina chanser, tar inga risker, vågar ingenting. En gång var jag kär, så jävla, jävla kär. I did throw it away. Jag blev rädd och valde att gå en annan väg, men valde fel. Valde den vägen som var så liten att man bara kan gå den vägen själv.
Nu är jag här. Jag mår bra men är så osäker, i mig själv och när jag är med andra. Jag märker inte längre när någonting litet händer, jag är för van vid dom små grejerna. när dom stora grejerna händer stänger jag mig inne, koncenrerar mig på musiken och drömermig bort.
Det sägs att "ensam är stark"
Jag är trött på det ordspråket. jag vill ha någon vid min sida, som finns här jämt. som inte glömmer bort mig. En kille som älskar mig för den jag är och som är berädd att ta emot mina fel, för jag har väldigt många. Någon som är försiktig och inte som alla andra.
Jag är inte ensam egentligen, jag vet att jag har många vänner och en familj.
Men jag vet en tjej, en tjej som har allt. Hon har en kille som gör allt för henne. Hon har en jättefin kropp. Hennes hår skulle man kunna döda för. Hon har många vänner som älskar henne mer än vad hon tror. Om jag fick önska mig one thing, då skulle jag önska mig att jag såg ut som henne, precis som henne. Ingen är perfekt men hon är så himla nära !
Jag har aldrig haft ett förhållande. Inte någonting som räknas. Jag vill ha ett men sumpar alltid mina chanser, tar inga risker, vågar ingenting. En gång var jag kär, så jävla, jävla kär. I did throw it away. Jag blev rädd och valde att gå en annan väg, men valde fel. Valde den vägen som var så liten att man bara kan gå den vägen själv.
Nu är jag här. Jag mår bra men är så osäker, i mig själv och när jag är med andra. Jag märker inte längre när någonting litet händer, jag är för van vid dom små grejerna. när dom stora grejerna händer stänger jag mig inne, koncenrerar mig på musiken och drömermig bort.
Det sägs att "ensam är stark"
Jag är trött på det ordspråket. jag vill ha någon vid min sida, som finns här jämt. som inte glömmer bort mig. En kille som älskar mig för den jag är och som är berädd att ta emot mina fel, för jag har väldigt många. Någon som är försiktig och inte som alla andra.
KOMMENTARER