När jag kikade runt på bloggar var det en tjej som hade filmat när hon skulle hoppa en häst som var väldigt styrig. Hästen hade stannat framör hindret flera gånger, stegrat och va allmänt styrig. Hon som satt på hästryggen gav sig inte, hon skulle hoppa hindret utan att hästen skulle krångla. Då kollade min kompis över på min data och sa: " det där är ju djurplågeri?, hästen vill ju inte?! ". Det kan jag ändå hålla med en del om. Hästen vill inte. Hästen kanske inte vill bli en hopp häst? han kanske drömmer om att bli riden som western, eller han kanske vill bli en dressyrhäst?. Det kan vi inte veta. Vi kan ju liksom inte fråga hästen " Tjäna hästen vad vill du bli? ". Haha. Det är då vi människor bestämmer. Den här hästen ser bra ut, han gillar jag. Vi passar. Jag köper han. Han ska bli en hopphäst. Men ofast om man har tillräcklig med efranhet av hästar känner man av / ser om hästen verkligen inte trivs. Då om man är en tillräckligt bra säljer man hästen till vad den verkar trivas mest med. 

 

Hästen ska inte få göra som den vill. Även fast jag tycker det ibland. Man ser att hästen är skitsur. As dryg. Och ja, jag vet att det är då man måste vara ännu hårade så hästen ändå visar respekt till dig som ryttare även fast den är dryg och sur. Fast tänk er själva. Haft en as dålig dag och man är verkligen sur på allt och får damp på allting. Då kommer det en liten jävel och står och säger vad du ska göra - och om du inte gör det. Nej då får du straff. 

 

Jag är verkligen en såndär löjlig djurvän som när jag ute och går med en hund, om hunden springer - jag springer efter. Vem som helst att dragit hårt i kopplet och sagt "nej". Men haha här kommer lilla jag och springer efter så fint. Detsamma gäller det hästar. Fast jag har blivit bättre och hårdare. För jag vet att hästen måste ha respekt till mig - fast jag ska ha lika mycket respekt för hästen. Hästen och jag måste kunna förstå varandra och vara ett team. Båda måste vara med på noterna och förstå vad vi ska göra. Det går inte att jag är helt med på vad vi ska göra när jag inte har med hästen. Både fysiskt och psykiskt.

 

Hon var sur redan när jag började sadla och tränsa. När vi börja värma upp var hon lat och då skänkla jag på och försökte driva framåt. I slutet av uppvärmningen var hon lagom pigg - fortförande as sur. När vi skulle börja hoppa så vägrar hon, (hon är en sån häst om man inte driver på och typ "peppar" henne så hoppar hon inte). Japp så vägra hon några gånger, öronen pekade inte direkt framåt haha. Dock kan jag förstå för hon är gammal, hon har varit på ridskolan rätt länge nu, klart som fan hon är trött på att springa runt där och göra samma saker hela tiden fast med olika ryttare som är olika bra + det var sista lektion och hon hade liksom redan gått 2-3 lektioner innan idag sen ska jag hoppa upp på henne och bestämma med. Jag var såklart sur på henne, jag skänkla på som fan och fick upp värsta farten, men när vi precis kom till hindret vägra hon, och det var för jag inte hade med henne psykiskt. Som min ridlärare sa till mig "du hade med henne med kroppen men du måste få med henne med hjärnan med så hon är beredd vad hon ska göra". I slutet av lektionen hoppade vi en hel bana och hon vägrade bara på 1 hinder! Wiii. Ändå rätt bra för att vara en häst jag verkligen INTE kan samarbeta med. Men det är ju dom hästarna man lär sig mest på! Och jag vill ialla fall kunna rida olika typer av hästar, lugna, sura, snälla, speedade. Ja kunna hantera alla typer på olika sätt.

 

 

Kom ihåg i somras när jag var på ridläger. Haha det enda min ridlärare tjata om var att " Therese, nu får du sluta gå med i djurskyddsföreningen " och " Du måste visa att du är arg, slå med pinne (spöt), visa att du är förbannad nu och inte tänker leka längre ".